Jag känner mig bara så himla lycklig.

Den här veckan har fått mig att se positivt på allt, det känns bra.

Jag har min familj och mina vänner att tacka för det. Jag minns den där kvällen i Oktober 2005, det där telefonsamtalet som bara kändes i hjärtat. Det bara tröck till och jag orkade inte ta ett steg till. Den känslan vill jag aldrig mer känna. Det som är så sorgligt är att det tog ett helt år för mig att glömma allt, jag slösade bort ett helt år på att gå och hoppas på något som jag innerst inne visste inte skulle ske. Såren finns ju fortfarande kvar men jag har gått vidare, det vet jag.

Jag vill bara säga TACK, tack för det liv jag har nu.

Ta åt er vänner.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

mona du är så rolig :)

Fullspäckad dag idag. Skola till tre och jag minns ingenting från de timmarna. Sen satte jag, mona och alex våra arslen på tuben och åkte iväg till stan. Ulmert skulle med men hon hade influensa, tyvärr. :/   I stan hittade Alex lite grejjer, minns i...

Torsdag idag vilket betyder helg imorgon :) Jag vettefan vad som händer då asså. Skola som vanligt under dagen, det var störande. Jag vet inte varför men helt plötsligt har skolan börjat att kännas som värsta fängelset. Förut var det väl okej men n...

Hejsan människor. Jag hade tänkt att jag skulle börja bli som alla andra och uttrycka mig genom att blogga.   Idag var det en ganska soft Onsdag. Bara halvdag i skolan så jag fick slippa den där urfuckade svenskan och engelskan. Vid tolv drog jag til...